Deltastiftelsen bildades 2001 efter att några av oss hösten 2000 deltagit i ett seminarium om gömda flyktingar på Malmö högskola. Intresserade av att bilda ett sjukvårdsnätverk inbjöds till ett möte som arrangerades av Asylgruppen i Malmö. Till mötet kom tillräckligt många för att vi skulle besluta oss för att arbeta vidare.

Inspiration fick vi från liknande mottagningar i Stockholm och Göteborg. Till påföljande möte bjöds Rosengrenska, sjukvårdsnätverket för gömda i Göteborg in för att ge oss råd och tips hur vi skulle komma igång.

Vi behövde ett namn, valde en styrelse och skrev stadgar. Vi hittade namnet Delta. Namnet skulle vara lätt att förstå, kunna sägas på flera språk men också ha betydelse. Delta är fjärde bokstaven i det grekiska alfabetet och betecknar skillnad eller förändring. Ett delta förgrenar sig, bildar nätverk, gör jorden bördig. Ändrar man betoningen blir betydelsen även att delta, vara delaktiga i att gömda ska få tillgång till vård.

För att inte stöta bort någon av politiska eller religiösa orsaker ville vi vara en egen fristående organisation. För att klara verksamheten bildades Delta insamlingsstiftelse.

Vi inventerade våra kompetenser och vad var och en kunde göra, gjorde en telefonlista och köpte en telefon. När någon ringde skulle vi hitta lämplig kontakt på vår lista. Vi tänkte sedan ta emot på våra ordinarie arbetsplatser eller förmedla kontakt med specialister i våra kontaktnät.

Utgångspunkten har hela tiden varit att gömda har samma behov av och rätt till professionell vård som alla andra patienter och att all lagstiftning om hur vård ska ges gäller även dem. Information om att det fanns ett sjukvårdsnätverk för gömda i Skåne spreds via invandrarradion, invandrarföreningar, andra frivillig organisationer och media.

Ingen visste hur stort behovet av sjukvård hos gömda var men vi visste att människor gömt sig efter slutgiltiga avslag på asylansökningar. I början gick det ganska bra att ordna tider, men många som kontaktade oss mådde väldigt dåligt. De hade varit med om de mest vidriga saker människor kan utsättas för och hade skador de inte fått hjälp med trots ibland flera år i Sverige. Det fanns inte tillräckligt med psykiatri kompetens i nätverket och patienterna behövde både behandling och läkarintyg att bifoga nya ansökningar.

Jag hade telefonen och trodde det skulle gå bra. Vi insåg redan efter första året att Delta inte hade möjlighet att hjälpa alla som ringde. Vi pratade om det i styrelsen och stängde telefonen. Asylgruppen, flyktingprästerna och andra som kommer i kontakt med gömda hade telefonnumren till ett par av oss och ringde när de behövde råd eller vård till någon. Delta har sedan starten haft kontakt med mellan 50 och 100 gömda per år. De har sökt för alla typer av sjukdomar och de flesta har fått hjälp.
Det blev under åren svårare och svårare att ta emot gömda i den offentliga vården. Vi var ju heller inte så många aktiva. Våren 2006 var valet att lägga ner helt eller öppna en egen mottagning. Efter den tillfälliga amnestin hade inte så många behövt vår hjälp men under slutet av våren sökte fler hjälp hos oss och vi bedömde att behovet skulle öka. Det var också de signaler vi fick från Asylgruppen.

En mottagning behövdes. Lokal hade vi, men skulle inte klara av att samla folk och dra igång arbetet själva. För att få hjälp kontaktades Asylgruppen och IFMSA. De hade många kontakter och kände flera som ville aktivera sig.

I november 2006 hade nya återupplivade Delta sitt första stormöte. Det är svårt att beskriva hur det kändes att se 20-25 läkare, sjuksköterskor och studenter fulla av entusiasm. Efter mycket planerande och flera möten kunde Delta i mitten av mars 2007 öppna en egen mottagning!

För att kunna arbeta professionellt med fler patienter och egen mottagning behövdes mer pengar. Vi behövde utrustning, en del kunde vi tigga ihop, men annat måste köpas. Läkemedel kostar mycket pengar och är inte rabatterat för den som är gömd.

Deltastiftelsen har 2007 fått två stora bidrag som gjort arbetet möjligt för oss. I juni fick vi ett stipendium från Anna Lindhs stiftelse och i augusti skänkte Michael Wiehe gaget från en konsert. Det är vi mycket glada och tacksamma för. Det gör att vi klarar oss just nu, men för att arbetet ska kunna fortsätta är vi beroende av fler bidrag. Stora eller små spelar ingen roll.

Åsa Wieslander
koordinator och aktiv i Delta sedan starten